Fan

Ja nu sitter man här, kvällen innan jag ska till sjukhuset.
Tankarna snurrar och magen värker.
Vad ska dom hitta ?
Vad blir min dom ?
Vad ska jag göra ?
Oron är obeskrivlig !
Jag skulle bara vilja sätta mig i ett hörn och gråta,
lägga mig under täcket och aldrig kliva upp igen....
Visar mig stark utåt.
Det är så jag har lärt mig,
ingen ska behöva veta att jag någonsin lider.
Jag är en stark tjej, eller är jag verkligen det ?
Det är iaf vad som håller mig på fötterna, tron om att jag är det.

<-- Ännu ett steg i livet att ta sig över....

men stumpan va äre som är galet? Finns här för dig iaf dygnet runt! kramar